13/9
Oopsan, såg att läsarantalet steg extremt igår, så jag antar att ni är nyfikna. Vi börjar från början och startar inlägget ifrån torsdag kväll..
Under min 22 veckors långa deff har jag alltid legat efter i fast. Jag har hela vägen legat lite efter med vikten. Så torsdag kväll.. Mitt i allt kaos står jag i duschen och rakar bort allt hår på kroppen inför fredagens spraytan. Under denna tiden velar jag fram och tillbaka och överväger på fullaste allvar att hoppa tävlingen. Tävla, inte tävla? Kvalité eller kvantite?.. Ett par samtal bort bestämde "vi" oss för att jag skulle åka och köra tävlingen ändå trots att inte formen satt. Så off we go!
Fredag gick jag upp 06 för att äta första målet med mat och rullade vidare med var 3e timme. Vattenintaget stoppades kl 12. Strat efter lunch gick bilarna till Göteborg för att checka in på vårat hotell. Det var bara att komma in lämna grejerna och sätta sig i bilen igen till Alingsås för registering och färgläggning. Väl på plats gick allt bra och flöt på fint. Jag fick min kära nummerbricka och coachbiljett och någon gång runt 21 var vi tillbaka på hotellet. Jag lyckades få egen tid för mig själv och låg bara lungt och skönt ensam på rummet och kollade en sväng på tv innan jag somnade.
Lördag morgon och SHOWTIME! Åter igen en tidig morgon och 06 gick jag upp för att äta första målet. Sista dygnet lyckades jag droppa ca 2,5kg vilket räddade formen extremt mycket, och mycket av vätskan försvann. Tyvärr satt det ett par kilo fett kvar som sagt men nu var det bara att gå upp och köra. Körschema gick snabbare än förväntat så 30 min innan det var dags att gå upp var varken hår eller smink färdigt, låt oss kalla det KAOS! Så i alla stress så hade jag iallfall smink på mig som bäste och finaste vännen Carro lagt, och håret han jag inte ens att tänka på utan snabbaste toffsen upp och ser ut och köra. Snabbt in backstadge för att pumpa musklerna och smörjas in med olja. Jag vet att jag sagt att jag aldrig skulle utsätta mig för detta och gå upp med enlige mig en tjockis form (utifrån en tävlingsform), men säg aldrig aldrig för det gjorde jag. Jag hade sjukt roligt på scenen och jag är nu trots allt en erfarenhet rikare. Hela dagen gick så otroligt fort och jag minns knappt att jag var uppe?!
Summan av kardemumman är väl att jag kom sist? Formen satt inte, och jag förtjänar inte en placering högre. Denna resan har varit höga berg och djupa dalar och pga att formen inte sitter kommer jag inte ställa upp och tävla i Norge nästa helg utan siktar på nya mål. Så idag har jag en återhämtningsdag med bra mat och en lugn långpromenad med min skatt och imorgon börjar ett nytt kapitel med nya utmaningar, nya mål och nya sammarbeten.
Tack alla nära och kära för erat stöd, tack Annette för bikini, Sussanne för alla timmar i IR-Bastun, Älsklingen för alla dagar tillsammans med mig (men tror inte att jag varit så besvärlig), Mattis för att du alltid ställer upp och ordnar för din extra dotter, mammi och pappi för erat stöd, Jörgen för alla smärtsamma massager som gjort susen för min kropp och mina muskler, Carro för make-upen, Anna-Liza för dessa månader tillsammans, Tilda, Sam, Sandra, Petra, Liza, svärmor och svärfar för fina meddelanden och så kul att det kom så många och kollade på in stolta sista placering haha. Puss på alla er!
Håll utkik i bloggen under veckan för kommande tävlingar!